Idag var en bra dag...

Det kändes bra att avsluta en kortvecka med en bra dag. Övertid har dock blivit mer regel än undantag men det har jag inga problem med, jag trivs faktiskt med att göra det lilla extra, får dock ta mig ett snack med chefen om vilken övertidspolicy vi har.

Med en deadline på ingående har jag haft inledande samtal med alla berörda. Det kändes positivt och det finns ett uppdämt behov av att prata hos många. Jag har identifierat några önskemål som jag har möjlighet att uppfylla under veckan så att de känner att jag tar dem på allvar.

För att vara första gången jag hade den här typen av samtal får jag ändå säga att det var lyckat. Men jag slogs av hur svårt jag hade att anpassa mig till språket och de olika personlighetstyperna. Detta kommer säkerligen bli lättare med tiden när vi hittar rätt samarbetsformer och jag blir varm i kläderna.

Jag blir hur som helst säkrare och säkrare i min nya roll.

Att ge något man inte får...

I mitt jobb förväntas det av mig att jag ska förmedla något till mina
medarbetare som jag själv är i stort behov av men aldrig får. Varje
vecka påminns jag om hur dåligt vi presterar samtidigt som jag ger
löfte om att det ska bli bättring till nästa vecka. Jag har så många
idéer och så mycket jag vill omsätta i verksamheten men så lite tid
och stöttning. Varför har ingen frågat mig om vad jag behöver för att
skapa bättring?

Vad behöver jag för att prestera mera?

--
Skickat från min mobila enhet

Att se sig som offer..

Jag har genomlidigt en dag med en tyst oro i magen. En rädsla för att
inte räcka till håller mig tillbaka. Idag insåg jag att jag
fortfarande lägger ansvaret på andra när det egentligen är jag som har
makten över situationen.

Jag fick äran att själv välja medlemmar till en arbetsgrupp. Två
kriterier satte jag upp inför mig själv
1: Skapa en ny gruppering.
2: Välja personer att gömma mig bakom.
Medvetet valde jag alltså personer jag
1: Inte kände mig trygg med.
2: Var starkare än mig.
Vilket resulterade i att jag
1: Inte kunde stå för arbetsresultatet.
2: Kände mig misslyckad.
Jag ska dock ge mig en eloge för att jag
1: Gick utanför min säkerhetszon.
2: Trots allt pratade på redovisningen.
I framtiden ska jag tänka på att
1: Fortsätta utmana mig själv.
2: Ta mig an uppgiften utan att smita undan.

Jag är faktiskt bra.

--
Skickat från min mobila enhet

Att få lön för mödan

Fram till nu har jag belönats med ökat förtroende och mera ansvar. När
det är ökat stöd jag önskar ökar istället pressen. Efter en skön
ledighet har stressen i magen åter funnit sig tillrätta - jag känner
mig maktlös.

Jag är den enda som kan reda ut den situation jag försatt mig i.

Steg 1: sova gott

--
Skickat från min mobila enhet

Att sitta där man syns utan att synas...

Det har tystnat runt mig. Varför vet jag inte riktigt. Fast egentligen
vet jag, jag vill bara inte kännas vid det.

Verklighetsflykt. Frånvänd. Bortvriden. Oro.

Lugn utstrålning. Tystnad. Säkerhet. Trovärdighet.

Sammanbrott.

--
Skickat från min mobila enhet

Var ärlig i allt du gör och säger

Dölj ingenting som inte är värt att dölja, leder mig till frågan,
finns det någonting som är värt att dölja?

Allt faller tillbaka på dig. Förr eller senare kommer det du helst av
allt vill glömma stå mitt framför dig, du har ingen annan väg att gå
än rakt igenom det.

Tro på dig själv, se till att lita på dig själv. Helt och fullt. Utan
undantag.

--
Skickat från min mobila enhet

Jag förtjänar detta...

Jag har äntligen insett att jag förtjänar den chans jag fått. Nu är det upp till mig att förvalta det förtroende jag givits. Jag har så mycket idéer jag vill omsätta i verksamheten och jag känner faktiskt att jag för var dag som går kommer närmare och närmare den dag jag kommer göra slag i saken.

Efter en längre påskledighet känner jag mig utvilad och starkare än någonsin. Välkommen!