Ibland blir jag fruktansvärt förvånad över bristerna i min handlingsförmåga.
Det är dags för mig att börja ta tag i mitt liv och inte låta möjligheterna glida mig ur händerna. Jag vill så mycket och ställer så höga krav att jag har en tendens att vänta tills det blir för sent.
Nu sitter jag här med nästan perfekta ansökningshandlingar som är fullständigt värdelösa, fönstret är stängt och denna möjligheten med den.
God natt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar