Idag är en sån dag där jag inget hellre vill än att göra en tidsflykt. Stoppa, stanna, fly. Kraven hopar sig, mer att göra - mindre tid.
Jag vet att allt brukar lösa sig till det bästa. Jag har en förmåga att vända saker till det positiva, men idag känner jag mig bakbunden. Inmålad i ett hörn. Hur länge kan man skjuta på sina måsten?
Såna här dagar är dagar jag brukar hoppa av, nu är det inget alternativ...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar